keepingitreal

Räknade ut att jag har sovit cirka 7-8 timmar sen i fredags. Under helgen har jag levt på alkohol, nudlar, godis & pannkakor. Har inte gjort något vettigt fast jag har haft så många måsten. Vad hände liksom? För några månader sen bestämde jag mig för att bli mer spontan, för mitt eget bästa. Men nu har det gått till överdrift ju. Jag är ett kontroll-freak  till naturen och att gå emot det så mycket som jag har försökt att göra och gjort har fan gett sjuka resultat. Gillar detta livet men samtidigt inte.. destruktivt som fan. Så nu måste det ske en till ändring. Man växer varje dag märker jag.. Efter tentan imorgon ska jag fira min mamma som fyller år, skärpa till mig och bli ordentlig! Spontanitet får endast ske från fredag 17.00 till söndag 15.00..
något sånt låter bra eller vad säger vi?
undrar bara om det går att göra en tvärvändning.. låt oss kalla det ett kombinations-liv..

full & glad i fredags dock väger ångesten idag mycket tyngre än den firhetskänslan då...

Funderar på att byta mitt namn till "ångest-bruden" seriöst. Mår skit, har obligatoriskt seminarium imorgon och ska ha muntlig i grupp. HE-HE liksom. Gillar muntligt, hatar grupparbeten och därför hatar jag muntliga nu. Plus så ska det muntliga baseras på en 18 sidors lång uppsats på engelska, vi ska prata på svenska och koppla det som står i uppsatsen till dagens arbete/arbetsliv - utan att sammanfatta för mycket från texten för att inte upprepa oss. JA det låter lika komplicerat som jag beskriver det. Har läst halva uppsatsen nu, försöker först fatta den. Sen ska jag duscha och fundera lite. Sen ska jag skriva mitt muntliga och hoppas att det blir bra. Vi är 6 stycken i gruppen så det blir typ 2-3 minuter per person vilket inte är så mycket. Men man vill ju säga något väsentligt så det kommer bli min utmaning efter att FATTA vad texten handlar om, så ska jag komma på väsentliga grejer liksom. Måste komma på bra grejer att skriva & säga. Inte lite press i en klass på 80 pers. där många har pluggat tidigare plus jobbat överallt och är skitduktiga. Hej - här kommer jag, direkt från gymnasiet och har jobbat totalt 4 månader av mitt liv. Vad vet jag liksom???

Funderar på att fucking hoppa av hela utbildningen. Känner mig inte alls redo. Jag vet att jag hade klarat av det MEN jag KAN inte. Svårt att förklara, jag kan men samtidigt inte. Är inte redo i alla fall. Men måste kämpa och då fixar det sig, men vill inte ens kämpa. Kul att jag har gått 3 veckor o redan vill hoppa av. Jag vet vad problemet är, behöver bara lösningen på det och då kommer allt kännas normalt. Men fuck att jag hittar den jävla lösningen, har letat efter den i 3 år nu. Ska fokusera på denna uppgiften nu sen imorgon & i helgen ta mig an tentan. Kan bara kämpa & hoppas just nu. Sen ska jag ta tag i det riktiga problemet. Nu finns det inte tid för det.

spolar GÄRNA tillbaka tiden med några 18 år.
SERIÖST hade inte haft något emot det.
(jaa, jag vet - tjockis redan som barn haha)

Jag är depp på riktigt. Om det inte är lingonveckan så uppsöker jag doktor! Pallar inte deppa.. Tur för mig att jag ska tillbringa hela dagen med mina älskade kusiner imorgon som kommer få mig på bättr humör utan tvekan. Nu ska jag dock däcka och förmodligen sova bort alla bekymmer..

why complicate things - life is complicated enough

För tre (?) år sen, på väg till Malmö för att gå på Dino Merlins konsert.
Ikväll blir det repris, denna gången i Helsingborg. Och Arnela sitter inte i baksätet utan framför ratten (tiden går för fort!)
Jag och mina 2 finaste barndomsvänner ska ikväll, som sagt, gå på Dino Merlins konsert. Legendernas legend från Bosnien. Ord kan inte beskriva hans musik, hans texter och känslan som uppstår när man står där med tusen andra själar.
Samtidigt är det en lite sorglig dag, tänkte på det igår kväll.. Efter sommaren skiljs de flesta åt, blivit vuxna och allt nu - som sagt, tiden går för fort. Förra gången vi var på konserten var vi små, vi trodde vi var stora, men nej.. Och nu är vi påväg åt olika håll, men alla med samma minnen.
Ska maxa kvällen med mina 2 fina tjejer, blir middag (igen haha), fixande, ska visa dom gamla bilder och vara lite sentimental sen drar vi oss till årets konsert!
pusshej!

I need someone who won't give up on me
no matter how hard I try to push them away..

I can care less what you think
I need no permission
Did I mention - Don't pay him any attention

Cause you had your turn
And now you're gonna learn
What it really feels like to miss me

Pull me into your arms
Say I'm the one you want
If you don't, you'll be alone
And like a ghost I'll be gone

För

Många

Tankar

Lyckan är aldrig långvarig,
men varje gång den infinner sig går det inte att undkomma att ställa sig frågan, är det för evigt nu?
Jag önskar att jag bara hade kunnat stanna tiden nu, för att bara observera och njuta.
Alla pusselbitar faller på sin plats sakta men säkert och jag vill inte förhasta det, vill inte missa något.
Det var så längesen jag var lycklig, då jag kände att allt kommer att ordna sig.
Kommer inte ihåg sist då jag bara kunde vara, vara mig själv.
Alla småsaker är så betydelsefulla, jag vill att det ska vara såhär föralltid
Allt känns så glittrande, glatt och fritt runt om mig..
Men lyckan är aldrig långvarig.

nije me ni bolji naucio da voli
sto bi vrijeme gubio ti?

i sto za ljubav rodjena nisam,
nijednog voljela a sto ih zavela
nece moja suza pasti za onim
sto mi je samo sledeci

______________________________________

Every now and then without warning
I can be really mean towards you

I'm a puzzle yes indeed
Ever complex in every way
And all the pieces aren't even in the box


Har förträngt allt som kallas känslor, har stoppat undan dem någonstans långt in i mitt undermedvetna. De fanns  en gång i tiden men åtskilliga svek har gjort så att jag helt enkelt inte vill känna längre. Hur sorgligt det än låter så är det så det ligger till.. Därför vet jag inte hur jag ska göra nu, hur ska jag gå vidare från detta. För nu börjar det röras om i mitt undermedvetna, det som jag verkligen inte vill ska komma fram går inte att tämja längre.

Nu börjar hjärtat spela spel med hjärnan och jag undrar hur ska jag lyckas med att undvika känslorna som helt plötsligt vaknat till liv, varför just nu?
Samtidigt undrar jag, ska jag verkligen fortsätta med att förtränga känslorna eller ska jag ta en chans och se vad som händer?
Jag har blivit så försiktig, för att inte behöva bli sviken igen, men det har sina negativa sidor också..

If you thought I would wait for you
You thought it wrong

But you’re just a boy
You don’t understand
Yeah you don’t understand
How it feels to love a girl someday
You wish you were a better man
You don’t listen to her
You don’t care how it hurts
Until you lose the one you wanted
Cause you’ve taken her for granted
And everything you have got destroyed
But you’re just a boy